Funktionshinderpolitiska huvudområden

Tillgänglighet
Tillgänglighet och användbarhet är en demokratisk grundfråga för att personer med funktionsnedsättning skall få möjlighet till full delaktighet i samhället. Tillgängligheten måste ses utifrån olika perspektiv och definitioner. Det handlar om den fysiska tillgängligheten rörande byggnader, det miljömässiga klimatet i byggnader såsom god luft, god ljudmiljö och elmiljö, yttre miljöer och allmänna kommunikationer, den sociala tillgängligheten som handlar om bemötande och attityder, tillgängligheten till information, kunskap och kommunikation (språklig förståelse och alternativ kompletterande kommunikation).

Utbildning
Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning och skolan skall vara tillgänglig för alla. Detta är ett perspektiv som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention och i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att åstadkomma en tillgänglig och användbar skolmiljö för alla behövs kunskap om vad en funktionsnedsättning innebär för lärandet och hur miljön kan utformas för att inte verka hindrande. Undervisning måste utformas och verka som ett stöd för individens lärande utifrån barnets förutsättningar.

Ekonomisk och social trygghet
System för ekonomisk trygghet bör innehålla åtgärder som bidrar till att människor med funktionsnedsättning får tillräckligt stort ekonomiskt stöd vid reducerad eller pga funktionsnedsättningen helt bortfallen inkomst. Kostnader till följd av funktionsnedsättningen måste beaktas när stöd beräknas. Handlingsprogram för social trygghet bör innehålla åtgärder som bidrar till att människor med funktionsnedsättning kan återfå sin förmåga att själva tjäna sitt uppehälle. Sådana program bör sörja för och bidra till att organisera, utveckla och finansiera yrkesutbildningar.

Kontinuitet och helhetssyn
Kontinuitet innebär att stöd och service inte upphör eller förändras utan att brukaren själv deltagit i besluten. Den enskilde ska kunna garanteras en kontinuitet i insatserna ur flera perspektiv så att det skapar behövlig trygghet. Det behövs kontinuitet av de personer som skall ge hjälp och stöd samt i kvalitet, regelverk och stödinsatser. Kontinuitet innebär trygghet och bidrar till att tillvaron blir överblickbar.

Helhetssynen skall ta sin utgångspunkt i den enskilda människans behov av att hela tillvaron skall fungera. Kvaliteten i den service och det stöd som samhället erbjuder ska bedömas ur den enskildes perspektiv. Det betyder att insatser, förändringar och stödåtgärder planeras med sikte på att hela tillvaron skall kunna fungera. I detta är det viktigt att det finns en instans som har ett helhetsansvar och hjälper den enskilde i kontakten med olika myndigheter.

Självbestämmande, inflytande, personlig integritet
Varje människa måste få respekt för sina egna önskemål om stöd och service och för att själv få avgöra när hjälp behövs. När möjligheterna till självbestämmande är begränsade krävs särskild aktsamhet så att den enskilde ändå så långt det är möjligt får fatta beslut om sitt eget liv.